Allt började med en fråga till Göteborgs Universitet. Kan man påstå att en människa har 6 eller 7 naturliga språkliga nivåer och möjligheter för att uttrycka en känsla? Hur påverkar dessa naturliga språkliga behov antalet svarsalternativ i en svarsskala?

Vad är ett adjektiv? Ett adjektiv är ett begrepp som används för att beskriva hur ett objekt är eller upplevs. De begrepp som beskriver hur ett “objekt är” kallar vi objektiva adjektiv eftersom det finns en extern objektiv definition som två personer kan enas om, t ex liv (lever/död), färg (ljus, mörk), form (1D, 2D, 3D), smak (söt, sur), livsstadier (ung, gammal), temperatur (varm/kall), taktil (grov, slät), hastighet (snabb/långsam). Gemensamt för dessa adjektiv är att det finns ett system vi kan referera till, t ex kg, cm, km/h, ålder, RGB-färger, grader etc. De begrepp som beskriver hur ett “objekt upplevs” kallar vi subjektiva adjektiv och de har sin grund i våra grundkänslor och förväntningar. För dessa adjektiv finns det inte en extern objektiv definition som två personer kan enas om, t ex bra/dålig, snygg/ful, aptitlig/äcklig. Det är dessa “subjektiva adjektiv” som vi hänvisade till och som vår fråga baserades på.

Vårt argument är att språket utgår från människors behov att uttrycka sig m.h.t. sina känslor och förväntningar. Inte tvärtom. M.h.t. detta behov har sedan språket utvecklat språkliga regler för adjektiv och deras komparation – positiv (enbart kategorisering), komparativ (jämförande) och superlativ (jämförande och högst grad). Positiv handlar om att kategorisera känsla som positiv eller negativ och komparativ och superlativ handlar om att uttrycka och gradera känslan i relation till förväntningar i relation till andra eller i högsta grad.

Vad får det för konsekvenser för en svarsskala? Många svarsskalor använder adjektiv som bas för sina svarsalternativ. Om svarsskalan utgår från den exakta innebörden av ett adjektiv och hur det är tänkt att använda ett adjektiv borde en svarsskala ha 6-7 svarsalternativ för bipolära adjektiv. 

Vi ställde frågan “Hur påverkar adjektivs komparations-regler antalet svarsalternativ?” till Göteborgs Universitet.

Vad tror du, som har läst ovanstående text, att Göteborgs Universitet svarade? Har vi människor ett språkligt behov att uttrycka oss i 6-7 nivåer för bipolära subjektiva adjektiv?

Hur påverkar adjektivs komparations-regler antalet svarsalternativ?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *